Showing posts with label Nordic onomastics. Show all posts
Showing posts with label Nordic onomastics. Show all posts

Wednesday, March 28, 2018

"Namn og Nemne" Vol 34 (2017)

NOVUS FORLAG

INNHOLDSFORTEGNELSE

Artikler

Forkortingar
Namn og Nemne

Etternamnssystemet i bygd og by på slutten av 1800- talet
Gulbrand Alhaug

Norsk Ordbok – nasjonalverket i mål
Oddvar Nes, Helge Sandøy

"Utländskt", "inhemskt" och ortnamnsanpassning. Finns det universella anpassningsprinciper?
Alexandra Petrulevich

Kuli-steinen og landsnamnet Noreg
James E. Knirk

Det hypotetiske gårdsnavnet *Sukulrud i Spydeberg ‒onomastikk og primærkilder
Atle Steinar Langekiehl

Bruse- i gards- og bruksnavn
Ragnvald Lien

Bokmeldinger

Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013.
Aud-Kirsti Pedersen

Norsk etternamnleksikon. 2. utgåva. Revidert, oppdatert og utvida.
Kristoffer Kruken

Svenskt ortnamnslexikon
Botolv Helleland

Personnamnarbeid av P.A. Munch
Gudlaug Nedrelid

Søndeled og Risør historielag: Stedsnavn i Risør kommune.
Vidar Haslum


ISSN: 0800-4684

Thursday, November 16, 2017

Call for papers: "Names in Writing" Conference in Sweden

University of Gothenburg

NORNA:s 48th symposium


29–30 November 2018, University of Gothenburg and Institute for Language and Folklore, Gothenburg

Call for papers


The study of writing has gained increasing importance within linguistics and culture studies in recent years. The field has widened substantially focusing not only on graphemics and spelling principles, but also on the mediality of writing, writing practices and social dimensions of writing. Within name studies, the study of writing has not yet been recognized as a field in its own right, even though written names have been a recurring subject of analysis. At the same time, there are studies outside the traditional field of name studies that focus on written names from several of the above named perspectives.
The theme of this symposium is names in writing. It will give scholars a chance to reflect on the significance of writing in the study of names and provide a platform to discuss approaches from different fields.

Topics could include, but are not limited to:

  • The graphemics of names, names and orthography
  • Nomenclature
  • Names in different writing systems
  • Language development in written names
  • Written names in language contact
  • Typography and graphics of names
  • Written name and identity
  • Written name and authority
  • Written names in the public sphere

We invite proposals for 20-minute paper presentations or for posters on any topic related to names in writing, from both modern and historical contexts. Please send an abstract of up to 300 words (excluding references) to namniskrift@sprak.gu.se by 20 February 2018. Include your name, email address and affiliation in your abstract. Feedback and letters of acceptance will be provided by 30 April 2018.

Invited speakers (confirmed):


  • Johan Järlehed (University of Gothenburg)

            • Damaris Nübling (University of Mainz)
        

Conference languages

Nordic languages, English

Publication

We plan to publish conference proceedings using a peer review process. An invitation for submission of contributions will be sent out separately after the conference.

Practical information

Practical information on organizational matters will be published here by January 2018.
The conference is arranged by the Department of Languages and Literatures, Gothenburg University, and Institute for Language and Folklore, Gothenburg. Venue: Olof Wijksgatan 6, Gothenburg ("Gamla hovrätten").

Contact information

Organizing committee

Maria Löfdahl, Institute for Language and Folklore, Gothenburg
Michelle Waldispühl, Department of Languages and Literatures, University of Gothenburg
Lena Wenner, Institute for Language and Folklore, Gothenburg

Contact address

Monday, August 21, 2017

Project "The Norse perception of the world: A mapping and analysis of foreign place names in medieval Swedish and Danish texts" (2017-2020)

Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences

East Norse (Old Swedish and Old Danish) literature is a mine of information on how foreign lands were visualised in the Middle Ages: What places were written about and where? Are some places more popular in certain text types or at certain times? How do place names link different texts? Is there a shared concept of spatiality? How is space gendered?



Geohumanities, the spatialisation of literary studies and cognitive mapping are growing fields within digital humanities, but the study of spatial thinking and knowledge in medieval Scandinavia and its development as an area of enquiry are hampered by a dearth of information on place names in literary texts. Any research aiming to uncover what pre-modern Scandinavians understood about places abroad requires as a minimum an index of foreign place names in East Norse literature. Yet to-date no such index exists.

The three-year project will:

1) compile a detailed index of foreign place names in East Norse texts until 1530 by extracting the data from editions and manuscripts through close-reading;

2) publish the index as a searchable online database;

3) create interactive online digital maps that visualise these spatial data using geographic information system technology and allow place names to be sorted by chronology, text, manuscript and genre.

Thus, for the first time, an important infrastructure will be created to enable the investigation of pre-modern Scandinavians' perception of the world.


Project director: Jonathan Adams

Researcher at Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics

jonathan.adams@nordiska.uu.seTelephone:+4618-471 3403 
Uppsala arkivcentrum, von Kraemers allé 19
Postal address:Box 135
751 04 UPPSALA

Friday, August 18, 2017

Bent Jørgensens æresseminar på Navneforskning

NORNA

Bent Jørgensens æresseminar 29/9-2017 på Navneforskning, Københavns Universitet
Dr.phil. Bent Jørgensen gik på pension med udgangen af februar 2017, og for at markere hans store indsats for dansk navneforskning, ønsker de tidligere kolleger fra Afdeling for Navneforskning at ære ham med dette seminar.
Alle interesserede er velkomne, men af hensyn til kaffebestilling o.a. bedes man tilmelde sig via mail til Peder Gammeltoft, gammelt@hum.ku.dk.

Program

  • 10.30-10.40 Peder Gammeltoft: Velkommen
  • 10.40-11.15 Johnny GG Jakobsen: Nationale stednavneudgivelser i nordisk regi
  • 11.15-11.50 Line Sandst: Ordenssansen og de hvide myrer i den sorte tue
  • 11.50-12.25 Birgit Eggert: Løkken og en dronning i nord - Om stednavneforklaringer i den nye Trap Danmark
  • 12.30-13.30 Frokost
  • 13.30-14.05 Christian Munk: Nyere reciprokeringer ved hjælp af andre stednavne
  • 14.05-14.40 Rikke Steenholt Olesen: Rørvigbondens horisont - Mark- og naturnavne i Rørvig Sogn
  • 14.40-15.10 Kaffepause
  • 15.10-15.45 Michael Lerche Nielsen: Gi' et nummer! – Bent Jørgensen som formidler
  • 15.45-15.55 Bent Jørgensen: Slutreplik
  • 16.00-17.30 Reception

Resumeer af foredrag

Nationale stednavneudgivelser i nordisk perspektiv

Johnny GG Jakobsen

Bent Jørgensen er den danske navneforsker der har udgivet flest bind i serien Danmarks Stednavne.
Herudover har han også stået for 'oplæringen' af alle nye navneforskere de seneste 15-20 år. Ingen er som ham indsat i Danmarks Stednavnes opbygning og udformning, og han har videreført en snart hundrede år gammel tradition for udgivelse af danske stednavne på bedste vis. Danmarks Stednavne minder på mange måder om de andre nordiske stednavneudgivelser – men på hvilke måder er de egentlig sammenlignelige, og på hvilke adskiller de sig fra hinanden? Det vil dette foredrag forsøge at belyse.

Ordenssansen og de hvide myrer i den sorte tue

Line Sandst

Bent Jørgensen er den forsker på dansk jord, der har undersøgt gruppenavngivning som urban navngivningsstrategi mest indgående. I dag (2017) er gruppenavngivning den hyppigst anvendte navngivningsstrategi, når gaderne i et nyt kvarter eller område skal navngives. Jørgensens forskning gjorde det muligt, at jeg kunne undersøge fænomenet fra nye vinkler i min ph.d.-afhandling fra 2016.
I vor tids ekspanderende storbyer opstår behovet for "det afgrænsede", et ønske om at reducere i skala, og det er disse afgrænsede sproglige enklaver – og alt det, der bryder – dette foredrag vil handle om. Et foredrag, som på mange måder skylder en stor tak til Bent Jørgensen.

Løkken og en dronning i nord – Om stednavneforklaringer i den nye Trap Danmark

Birgit Eggert

den 6. udgave af Trap Danmark som er under udgivelse i disse år, har stednavnene fået en mere fremtrædende plads end de har haft i de tidligere udgaver. De vigtigste byers navne bliver præsenteret med eksempler på navnets overlevering, og betydningen forklares. Jeg står for navnebehandlingerne fra Nordjylland, som er et område der endnu ikke er udgivet i Danmarks Stednavne, og derfor har det været en udfordring at få hold på kildeformerne.
Bent Jørgensen er fagkonsulent for Trap Danmark og har kvalitetstjekket alle navneartiklerne, ligesom han har øst af sin store viden når jeg er stødt på forhindringer undervejs. Gennem de seneste år har jeg desuden arbejdet med Læsøs stednavne til et bind i Danmark Stednavne, og også her har Bent spillet en central rolle som vejleder, idémager og problemknuser. Dette arbejde har naturligvis lettet skrivningen om de læsøske navne til Trap Danmark. I foredraget præsenteres eksempler på de problemstillinger jeg er stødt på i arbejdet med stednavne i Nordjylland og på Læsø.

Nyere reciprokeringer ved hjælp af andre stednavne

Christian Munk

Med udgangspunkt i Bent Jørgensens disputats fra 1977 Reciprokering. Studier i indbyrdes afhængighed mellem ældre danske bebyggelsesnavne har min specialeafhandling fokuseret på reciprokering ved hjælp af nærliggende stednavne. Samtidig medtages også nyere stednavne, som først har belæg efter Matrikel 1688. De kilder, som har flest eksempler af denne type, viste sig at være dokumentation af jernbanestationer og postnumre. Der er kommet en del flere af denne type reciprokeringer i nyere tid i takt med udviklingen af landsdækkende infrastruktur. Funktionen af disse reciprokeringer er altså at entydiggøre et stednavn for at sikre, at post og passagerer ender de rigtige steder. Man kan diskutere, om det også giver en styrket lokal identitet i områder med mange reciprokeringer som for eksempel Thy.

Rørvigbondens horisont – Mark- og naturnavne i Rørvig Sogn

Rikke Steenholt Olesen

Mark- og naturnavne hvis skriftformer alene er overleveret efter middelalderen, falder almindeligvis uden for udgivelsen Danmarks Stednavne. I arbejdet med udgivelsen af Ods Herreds Stednavne er strategien således også alene at medtage de middelalderligt overleverede mark- og naturnavne, men øvrige mark- og naturnavne kan og bør naturligvis udnyttes.
Her kan potentielt være information at hente om fortidens samfundsforhold, selvom navne på en landsbys jord først og fremmest udgør "et udtryk for den lokale befolknings nærhorisont", som Bent Jørgensen har formuleret det engang.
I Rørvig lever en ret så stærk interesse for lokalhistorien. I den sammenhæng har stednavne været fremført som evidens for teser om forhistorisk aktivitet med støtte i Svend Aakjærs påstande. Marknavnene Borreholme og Borreholms Ager i Nakke er eksempelvis tolket som udtryk for tilstedeværelsen af en borg, og marknavnet Morbjerg, tillige med vanddragsnavnet Hov, er tolket som udtryk for hedensk kultdyrkelse.
I forbindelse med Rørvig Naturfredningsforenings 75-års jubilæum blev et større og lødigt jubilæumsværk udgivet i 2001. Dette blev siden anmeldt i Fortid og Nutid. Anmelderen roste særligt Per Grau Møller og Peter Korsgaards artikel Rørvig fortalt gennem sø- og landkort. Med reference til artiklens kort over arealanvendelse og bonitet omkring år 1800 perspektiveredes med følgende udsagn: "Sådanne kort vil sammen med en analyse af marknavnene i en lokalhistorisk fremstilling kunne give en dybere forståelse af landsbyfællesskabet". Den udfordring tages delvis op i foredraget, hvor områdets mark- og naturnavne præsenteres, og deres anvendelsesmuligheder diskuteres.

Gi' et nummer! – Bent Jørgensen som formidler

Michael Lerche Nielsen

Livet er andet end telefonpæle og sporvognsremiser – og dog. Ser man på Bent Jørgensen som faglig formidler, opdager man en langt bredere palet af punktnedslag og i visse tilfælde tæppebombning af den nordiske filologi. Foredraget vil i en uformel form give eksempler på traditionelle og nye veje, Bent har betrådt. I nogle tilfælde som skinnelægger, i andre tilfælde som motorvogn eller bivogn, men altid på sporet.

Monday, March 13, 2017

NORNA:s 47:e symposium



http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/internationellt-samarbete/norna-47.html


Bebyggelsenamnens dynamik

Institutet för språk och folkminnenVälkomna att anmäla er till NORNA:s 47:e symposium som äger rum i Lund den 11–12 maj 2017. Symposiets tema, Bebyggelsenamnens dynamik, riktar uppmärksamheten mot olika typer av förändringar i bebyggelsenamnsskicket, från äldsta tid och fram till idag, men också till exempel mot hur bebyggelsenamnen samspelar med andra typer av namn, som naturnamn och ägonamn.
Plats Symposiet är ett samarrangemang mellan Institutet för språk och folkminnen och Nätverket för bebyggelsenamnsforskning och hålls på Arkivcentrum Syd i Lund (http://arkivcentrumsyd.se). Det är här som samlingarna från Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund numera är placerade och finns tillgängliga för allmänheten. Under symposiet kommer det att finnas möjlighet att vara med på en visning av dessa samlingar.
Workshop I symposiet kommer det att ingå en workshop om namn på -lev och -löv som är öppen för alla att anmäla bidrag till. Workshoppen tar sin utgångspunkt i att olika arkeologiska och språkliga undersökningar under senare år har kastat nytt ljus över denna namntyp, både vad gäller etymologi, spridning och kulturhistorisk kontext.
Program
Symposiet kommer att börja omkring klockan tio på torsdagen den 11 maj. På fredag förmiddag kommer workshoppen om namn på -lev och -löv att hållas, och därefter avslutas symposiet med en exkursion som beräknas hålla på fram till halv fem.
Image result for norna onomastics
Boende Alldeles i närheten av Arkivcentrum Syd ligger hotell Scandic Star Lund (www.scandichotels.se/hotell/sverige/lund/scandic-star-lund). Vill man hellre bo centralt i Lund finns det många olika hotell att välja på där.
Konferensavgift Konferensavgiften beräknas bli högst 1000 kr. Den inkluderar lunch och fika båda dagarna, samt en symposiemiddag på torsdagkvällen.
Anmälan Anmälan om deltagande och eventuell föredragstitel skickas till Elin Pihl (elin.pihl@sprakochfolkminnen.se) senast den 31 januari. Ange om ditt föredrag ska ingå i workshoppen eller i den allmänna sektionen.
Frågor? Frågor om symposiet besvaras av Elin Pihl (elin.pihl@sprakochfolkminnen.se). Om ni har frågor om workshoppen kan ni vända er till Jesper Hansen (jesha@odense.dk). Mer information kommer efterhand att publiceras på symposiets webbsida: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/internationellt-samarbete/norna-47.html
Preliminärt program Vi inleder på torsdagen med registrering och kaffe mellan 9.30 och 10.30. Därefter följer ett pass med föredrag fram till lunch. Under lunchen finns det möjlighet att gå på visning av de skånska namnsamlingarna. Efter lunch och visning blir det ett kortare pass med föredrag och kl. 15.15–17 är alla välkomna på en workshop om namn på -lev och -löv. Kvällen avslutas med en middag på lokal kl. 19.30. På fredagen börjar vi med föredrag kl. 9.15. Efter kaffet håller Peder Dam en plenarföreläsning och efter lunchen, ca 12.30, beger vi oss ut på den skånska landsbygden för en ortnamnsexkursion. Vi beräknar att vara tillbaka i Lund kl. 16.30.
Abstract Från föredragshållarna vill vi ha in titel och abstract senast 1 april.
Boende Alldeles i närheten av Arkivcentrum Syd ligger hotell Scandic Star Lund (www.scandichotels.se/hotell/sverige/lund/scandic-star-lund). Vi har reserverat ett antal rum den 11:e maj för våra deltagare. Om man vill nyttja ett av dessa rum ska man ringa Centralbokningen på nummer (+46) 08-517 517 00 och uppge koden NOR110517. Ett rum kostar då 1090 SEK. Vill man hellre bo centralt i Lund finns det många olika hotell att välja på där. Buss nr 5 går hela vägen från Bantorget (centralt i Lund) till Arkivcentrum Syd (för tidtabell se www.skanetrafiken.se).
Konferensavgift Konferensavgiften blir 750 SEK (€75). Den inkluderar lunch och fika båda dagarna, en symposiemiddag på torsdagskvällen samt exkursion på fredag eftermiddag.
Betalning Konferensavgiften, 750 SEK, betalas senast den 1 april till NORNA:s PG-konto 14 91 08-3 (IBAN: SE04 9500 0099 6034 0149 1083 och BIC: NDEASESS). Om ni får problem med betalningen kan ni ta kontakt med Elin Pihl (elin.pihl@sprakochfolkminnen.se).
Varmt välkomna! Kristina Neumüller
Jesper Hansen
Elin Pihl
Mathias Strandberg
Josefin Devine

NORNA 47: Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research Symposium 2017

http://www.americannamesociety.org/norna-47-nordic-cooperative-committee-for-onomastic-research-symposium-lund-sweden-may-11-12-2017/



The Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research or NORNA will be holding its 47th official symposium from the 11th to the 12th of May 2017 in Lund, Sweden. The theme of this symposium will be “Bebyggelsenamnens dynamik”.  More information on this special event can be found at the website.
The symposium is jointly organized by the Institute for Language and Folklore and the Network for settlement names research, kept at the Archive Centre South in Lund. It is here that the collections of dialect and place names in the Lund archive are now located, and are available to the public. During the symposium there will be the opportunity to visit these collections.
The symposium will include a workshop on the names of -lev and -löv, open to
all contributions. The workshop is based on the various archaeological and
linguistic research in recent years, which has shed new light on this name type, both
terms of etymology, dissemination, and cultural context.

Tuesday, November 22, 2016

Nimistöntutkimuksen päivät 2016

http://blogs.helsinki.fi/norsu-blogi/2016/11/22/nimistontutkimuksen-paivat-2016/

Teksti Lasse Hämäläinen, kuvat Saila Salonen.
XIX Nimistöntutkimuksen päivät järjestettiin 17.–18.11.2016 Helsingin yliopistolla. Kahden päivän aikana kuultiin esitelmiä nimistöntutkimuksen osa-alueilta laidasta laitaan.
Suomalaisten nimistöntutkijoiden syksyyn on kuulunut vuodesta 1998 lähtien Nimistöseminaari. Tänä vuonna tapahtuma järjestettiin ensimmäistä kertaa kaksipäiväisenä, minkä johdosta sen nimi vaihdettiin Nimistöntutkimuksen päiviksi. Syy tapahtuman pitenemiseen on yksinkertainen: tieteenala on kasvanut niin suureksi, että kaikki halukkaat esitelmöijät eivät mahdu yhdelle päivälle. Kaikkiaan esitelmiä pidettiin 20 kappaletta.


Miljöönä toimi Helsingin yliopiston Psychologicum-rakennus Siltavuorenpenkereellä. Salin A132 arvokas, historiallinen tunnelma tarjosi tapahtumalle juhlavat puitteet.
Vaikka tapahtuman nimi on vaihtunut, moni asia on pysynyt samana. Avauspuheenvuorona kuultiin perinteiseen tapaan Helsingin yliopiston yliopistonlehtori Terhi Ainialan katsaus kuluneen vuoden nimistöopetukseen ja alalta valmistuneisiin pro gradu -tutkielmiin. Ohjelman rungon muodostivat ajankohtaiseen tutkimukseen liittyvät esitelmät. Ensimmäisen päivän teemoja olivat perinnäiset paikannimet, kotieläinten nimet ja saamelaisalueen paikannimet.

Ensimmäisen päivän kohokohtana oli kutsupuhujan, emeritusprofessori Eero Kiviniemen esitys Päijä-alkuisista paikannimistä. Vaikka Kiviniemi on ollut eläkkeellä yli 10 vuoden ajan eikä ole julkaissut tutkimuksia Suomalaisten etunimien (2006) jälkeen, on maineikkaan tiedemiehen mieli yhä terävä ja kirkas. Päijänne, Suomen toiseksi suurimman järven nimi, on kuulunut Suomen etymologisen paikannimitutkimuksen suurimpiin mysteereihin. Kiviniemen esitys ei pyrkinyt ratkaisemaan tätä ongelmaa lopullisesti, mutta sen esille nostama yhteys Päijä-nimien ja lähellä sijaitsevien mäkien, mahdollisten muinaisten uhripaikkojen, välillä on kuitenkin huomionarvoinen ja jatkotutkimusta ansaitseva.

Päivän päätteeksi noin 20 hengen joukko jatkoi konferenssi-illalliselle Ravintola Sinneen. Virikkeitä tarjottiin paitsi makunystyröille, myös mielen pienille harmaille soluille: illallisen ohjelmaan kuului Nimivisa, jossa osallistujat 3–4 hengen joukkueissa testasivat nimiin liittyvää tietouttaan. Kysymykset ovat nähtävissä osoitteessa https://docs.google.com/document/d/1rPCXOFwaej70jFm5jyW0sumjVaht3Rhq1hXbWxs3dAg.
Toinen päivä alkoi katsauksella Langnetin uuden Nimistöntutkimus-teemaryhmän toimintaan. Tämän jälkeen kuultiin esitelmiä mm. suomalaisten almanakkojen nimiaineistoista, Tallinnan keskiaikaisista henkilönnimistä, suomen ja unkarin etunimiyhdyssanoista sekä Malmin lentokentän alueen vanhoista paikannimistä.
Nimipäivät päättyivät Toni Suutarin tilannekatsaukseen Kotuksen Nimiarkiston digitalisointihankkeesta. Yli 3 miljoonan nimilipun muuntaminen sähköiseksi tietokannaksi on valtava työ, mutta se näyttää edenneen hyvin. Onkin odotettavissa, että verkkopalvelu avautuu vuoden 2017 aikana juhlistamaan Suomen 100-vuotista itsenäisyyttä. Samalla se tulee helpottamaan nimitutkijoiden arkea ja mahdollistamaan täysin uudenlaisia tutkimusasetelmia.

Ensi vuonna myös Nimistöntutkimuksen päivät juhlivat: vuonna 2017 päivät järjestetään 20. kerran. Odotettavissa on jälleen monipuolinen katsaus tuoreimpaan nimistöntutkimukseen, ja tiedossa saattaa olla jokunen yllätyskin juhlavuoden kunniaksi.
Nähdään jälleen Nimipäivillä 2017!

Tuesday, December 24, 2013

PhD Research Fellowships in Nordic Onomastics

http://www.jobbnorge.no/en/available-jobs/job/98734/phd-research-fellowships-in-the-department-of-linguistic-literary-and-aesthetic-studies 


LLE - Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studium



The University of Bergen (UiB) is an internationally recognised research university with more than 14,000 students and close to 3,500 employees at six faculties. The university is located in the heart of Bergen. Our main contribution to society is excellent basic research and education across a wide range of disciplines.
PhD Research Fellowships in the Department of Linguistic, Literary, and Aesthetic Studies

A maximum of two PhD fellowships are available at the Department of Linguistic, Literary, and Aesthetic Studies, Faculty of Humanities, University of Bergen from 1 August 2014.

The positions are open in the following subject areas: General Linguistics, Computational Linguistics, Comparative Literature, Digital Culture, Greek, Latin, History of Art, Norwegian Literature, Norwegian Didactics, Norwegian Language, Norwegian as a Second Language, Old Norse and Theatre Studies.

The department may under otherwise equal conditions prioritize certain subject areas. Nordic didactics and Nordic onomastics are given priority in this announcement, the same are applications who will analyze extreme utterances on the Internet. The department will in the priority of the applications consider the supervisor capacity and recruitment situation in the subject areas.




About the position

The fellowships are awarded for a period of four years, provided progress is satisfactory. The research and educational part of the fellowships is 75%, while the last 25% is dedicated to teaching and/or other obligations. An agreement concerning the actual work load must be made with the department at the time of employment.

The Fellowships` main goal is to lead to a PhD. degree, which qualifies for independent research activities, and for other work that requires particular competence.

The successful applicant will be expected to relocate to the University of Bergen and conform to the regulations that apply to the positions.

Qualification requirements

Applicants must meet the formal requirements for admission to the PhD. program at the University of Bergen. The University requires the equivalent of a master’s degree (i.e. 3 years bachelor and 2 years master, 300 ECTS altogether). Applicants must have completed their master’s degree at the time of application.

Please note:
-       Applicants must have completed their master’s degree in the actual subject area at the time of application.
-       The applicant’s research project must be connected to one of the research groups within the department. See www.uib.no/lle for an overview.
-       Make sure that the name of the supervisor at University of Bergen is given in your application letter. The candidate’s main supervisor must be permanently employed at the Department of Linguistic, Literary and Aesthetic Studies. Please contact the department’s Head of Research Tor Trolie about this (see below).

Salary
Salary will be in accordance with level 50 (code 1017/frame 20.8) on the Norwegian government salary scale, currently NOK 421.000 gross p.a. following ordinary meriting regulations. A compulsory 2% contribution to the State Pension Fund (Statens pensjonskasse) will be deducted from gross salary.

Additional information
The successful applicant will be expected to have her/his main residence in Bergen, and to conform to the regulations that apply to the position.

Further information about these fellowships can be obtained from the department’s Head of Research, Associate Professor Tor Trolie 55 58 29 65, e-mail: tor.trolie@lle.uib.no. or from the department’s PhD-coordinator, Anne Berit Apold tel. 55 58 41 61, e-mail: anne-berit.apold@lle.uib.no.

State employment shall reflect the multiplicity of the population at large to the highest possible degree. We have therefore adopted a personnel policy objective to ensure that we achieve a balanced age and gender composition and the recruitment of persons of various ethnic backgrounds. Persons of different ethnic backgrounds are therefore encouraged to apply for the position.

The University of Bergen applies the principles of public openness when recruiting staff to academic positions. Information about the applicant may be made public even though the applicant has requested not to be named in the list of applicants. In such cases the applicant will be notified.

How to apply for the job
Please apply electronically via the link “APPLY FOR THIS JOB”. The following information must be enclosed (please upload in pdf or Word format):

1. An outline (max. 5 pages) of the proposed PhD research related to the current application
2. A time schedule for the completion of your project
3. A bibliography connected to the planned PhD research project
4. A short summary of the master thesis (max 3 pages)
5. All diplomas achieved in higher education from university/college (scanned version)
6. List of academic publications (if any)

Applicants may request an assessment for up to three scientific works. Three copies of each work has to be submitted to Universitetet i Bergen, Institutt for lingvististiske, litterære og estetiske studium, postboks 7805, 5020 Bergen.

Diplomas and any accompanying scientific work must be in a Scandinavian language or English. Scholarly works and translations of diplomas and academic work must be received by the department within the deadline.

Any queries or problems concerning the electronic application procedure should be directed to the Faculty of Humanities e-mail: post@hf.uib.no.

Application deadline: 31 January 2014
Reference no.: 13/12821