Tuesday, March 26, 2024

Biblical Onomasticon Speaks : An Anthroponymic and Toponymic Survey of Biblical and Epigraphic Onomasticon with Archaeological Support

 link  


Rahkonen, Pauli (2024-03-01)


Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4346-2
Personal names of the Old Testament have been more widely treated scientifically already approximately 100 years (since Martin Noth 1928). Usually scholars have been concentrated on internal structures of names, such as theophoric elements, and on semantic questions. Especially, since the last part of 1980’s several studies on personal names of the Old Testament have seen daylight. The present dissertation consists of four peer reviewed articles, which have been published in publications of theological or oriental research. In addition, the dissertation consists of a so called kappa-section containing goals of the study, methods, earlier research and summary.
The present dissertation treats its subject largely. Compared with several other explorations the aspect is different, too. The essential method concentrates on the comparison between extra biblical epigraphic onomasticon and biblical data of names. One of the goals has been to clarify to which era the personal names of the selected biblical books belong. The selected books are the Pentateuch, Joshua, Judges, Ruth, 1–2 Samuel and Ezra–Nehamiah. One of the articles treats toponyms of the Southern Levant which can be dated to the second millennium BC. The goal has been to find out areal concentrations of different toponymic types. This, in turn, illustrates linguistic distributions in the ancient Southern Levant. These toponyms have also been compared with names outside of the studied region. Through the comparison the direction and dating of possible migrations has been possible to define. The article in question combines archaeology and onomastics.
Finally, we can briefly state that the fashion of given names has varied sometimes slowly and gradually, but sometimes even suddenly. The anthroponyms of the patriarchal narratives in Genesis resemble closely epigraphic Canaano-Amorite personal names from the Middle Bronze Age (ca 1950–1550 BC), which are found for example in the Mari archives or Egyptian execration texts. The onomasticon of the rest of the Pentateuch (Moses narratives), Joshua and Judges correspond mainly the epigraphic names originating from the Late Bronze Age and Iron Age I (ca 1550–1000 BC). In these books yahwistic names are extremely rare and begin to appear only in 1 and especially 2 Samuel. The Israelite epigraphic onomasticon of the Iron Age II (ca 1000–586 BC) resembles rather closely those of 1–2 Kings and Jeremiah. The high popularity of yahwistic names is a typical phenomenon during this period. Names of Ezra–Nehemiah represent mostly earlier (Late Iron Age II) types of anthroponyms, but a new fashion begins to appear, too. Ancient heroic biblical names, such as found in the patriarchal narratives, begin to emerge. They became dominant during the Hellenistic Period.
 
Gamla testamentets personnamn har behandlats mer omfattande i vetenskaplig mening sedan cirka 100 år tillbaka (Martin Noths publikationer). Å andra sidan har fokus legat på namnens interna strukturer, som teofora elementen och å andra sidan på namnens semantiska frågor. Särskilt sedan slutet av 1980-talet har flera studier publicerats angående nomenklaturen i Gamla testamentet. Den aktuella avhandlingen består av fyra ”peer-reviewed” artiklar publicerade i publikationer i teologiska eller Mellanösternstudier. Dessutom innehåller den en omfattande kappa-avdelning, som introducerar t.ex. forskningsmål, metoder, tidigare forskning och en sammanfattning.
Denna avhandling behandlar ämnet ganska omfattande. Synvinkeln är också annorlunda än de flesta i tidigare studier. Den centrala metoden kristalliseras i utombiblisk och biblisk nomenklatur för statistisk jämförelse. Målet har varit att ta reda på sambandet mellan bibliska namn i jämförelse till arkeologiskt daterade epigrafiska namn. Jämförelsen har använts för att ta reda på vilken epok personnamnen på de utvalda Gamla testamentets böcker ingår. De utvalda böckerna är 1–5 Moseböcker, Josuas bok, Domarboken, Ruts bok, 1–2 Samuelsböcker och Esras och Nehemias böcker. En till av artiklarna rör toponymer i Södra Levanten som kan dateras till 2: a årtusendet f.Kr. Det här syftet med artikeln har varit att hitta regionala koncentrationer av olika namntyper. Detta ger i sin tur en bild om Södra Levantens språkliga utbredningar. Namnen har även jämförts med namn utanför regionen. Denna jämförelses mål har varit att ta reda på riktningen och tidpunkten för eventuella migrationer. Artikeln kombinerar arkeologi och namnvetenskap.
Som ett resultat kan man kort konstatera att modet för namn har ofta förändrats långsamt och gradvis, men ibland snabbt också. Namnen på de patriarkala berättelserna i Första Moseboken liknar den mellersta bronsålderns (ca 1950–1550 f.Kr.) epigrafiska kanaanitiska-amoritiska namn, som finns t.ex. bland namnen på Mari-arkivet eller egyptiska utsöndringstexter. 2–5 av Moseböckernas, Josuas bok och Domarbokens nomenklatur motsvarar för det mesta nomenklaturen för senare bronsåldern och järnåldern I (ca.1550–1000 f.Kr). Det är typiskt för dessa böcker att de s.k. Jahwistiska namnen är mycket sällsynta och blir mer allmänt i 2 Samuelsboken. Vid Järnålder II (ca 1000–586 f.Kr.) den epigrafiska israelitiska nomenklaturen liknar i stort sett till exempel namn i 1–2 Kungaböcker eller Jeremia. Jahwistiska namns popularitet är typisk. Namnen på Esra–Nehemias böcker är påhittade mestadels från namntyper tidigare än den persiska perioden, men ett nytt mode för namn börjar redan dyka upp. Forntida bibliska hjältenamn börjar dyka upp, liksom många namn av patriarkala narrativer, som blev utbredd under den hellenistiska perioden och därefter.

No comments:

Post a Comment