Wednesday, October 30, 2019

La llengua del Penedès: del vocabulari i la toponímia al folklore i la literatura

link


Presentació del llibre
LA LLENGUA DEL PENEDÈS: DEL VOCABULARI I LA TOPONÍMIA AL FOLKLORE I LA LITERATURA


Vilafranca del Penedès
Auditori del Vinseum
19:00

Obra coordinada per Ramon Marrugat i Cuyas. Doctor en Filologia Catalana i
Joan Soler i Bordes. Llicenciat en Filologia Romànica i en Filologia
Catalana
Presentació a càrrec de: Pere Navarro Gómez
L’acte comptarà amb la presència de Montserrat Nadal i Milà, Cap del Servei del Foment de l’Ús del Català i la participació dels Castellers de Vilafranca, d’August Garcia i Miqui Giménez.
Organitzat per l’IEP
En conveni amb l’Ajuntament de Vilafranca del Penedès
Amb el suport del Departament de Cultura de la Generalitat de Catalunya, el Consell
Comarcal de l’Alt Penedès i de la Fundació Privada Mútua Catalana
Amb la col·laboració de VINSEUM, Castellers de Vilafranca i Llopart

EL LLIBRE

El llibre “La llengua del Penedès: del vocabulari i la toponímia al folklore i la literatura”, és fruit de les XXVI Jornades d’Estudis Penedesencs ( 21 d’octubre al 25 de novembre de 2016) que de manera itinerant va tenir com a seus, Vilafranca del Penedès, el Vendrell, Vilanova i la Geltrú, l'Arboç, Sant Quintí i Cubelles. Així mateix, es va inscriure en aquestes Jornades l'activitat "La Transversalitat en l'Art. La literatura i la llengua com a font d'inspiració de les altres arts"  a Llorenç del Penedès, tot i que aquesta activitat no es veu reflectida al llibre. 
Els treballs que recull el llibre són una aportació valuosa, en especial perquè, tal com ens diu Pere Navarro Gómez (Departament de Filologia Catalana de la Universitat Rovira i Virgili) al pròleg, fins aquell moment “els estudis sobre la llengua catalana al Penedès eren inexistents”.
La qualitat dels treballs i el reconeixement que mereixen els seus autors i les seves autores ho converteixen en un llibre de referència i de consulta, així com una base sobre la qual desenvolupar futurs i nous estudis sobre la llengua catalana al Penedès.

Hydronymie ČR

Tuesday, October 29, 2019

Acta Onomastica 2019 (2)

link

The 2nd issue of the journal ACTA ONOMASTICA has been released last week.




Onomastické zprávy a poznámky

Onomastic news and comments


Author(s): Žaneta Dvořáková, Rudolf Šrámek, Soňa Wojnarová, Martina Zirhutová, Patrícia Molnárová, Michal Místecký, Miloslava Knappová

Subject(s): Sociolinguistics, Descriptive linguistics, Conference Report

Published by: Ústav pro jazyk český Akademie věd České republiky


Votez pour le nom d'une exoplanète et de son étoile !


À l'occasion de son 100ème anniversaire, l'Union Astronomique Internationale (UAI) lance une campagne mondiale offrant l'opportunité à chaque pays de donner un nom à une exoplanète et à son étoile. Plus de 120 pays participent à cette campagne. La France donnera un nom à l'étoile HD8574 et à sa planète HD8574b. Le vote pour les noms qui seront attribués à ces deux objets célestes est ouvert à tous dès maintenant et jusqu’au 14 novembre.
IAU100-NameExoWorlds
Le prix Nobel de physique 2019 vient d'être attribué à Michel Mayor et Didier Queloz pour la première découverte en 1995 d'une exoplanète en orbite autour d'une étoile de type solaire. Depuis, les astronomes ont découvert des milliers d'autres planètes en orbite autour d'étoiles proches. Certaines sont de petites planètes rocheuses comme la Terre, d'autres sont des géantes gazeuses comme Jupiter.
L’Union Astronomique Internationale (UAI) fondée en 1919 et regroupant plus de 13700 astronomes de 107 pays différents est l’autorité internationale responsable des désignations scientifiques et des noms qui sont donnés aux objets célestes. Tous les peuples partageant le même ciel, l'UAI souhaite contribuer à la fraternité à l'occasion de son centième anniversaire en donnant à tous l'occasion de donner un nom à une exoplanète et à son étoile. Après la campagne NameExoWorlds de 2015 qui avait vu l'attribution d'un nom à 31 exoplanètes réparties dans 19 systèmes planétaires, c'est aujourd'hui la deuxième fois dans l'histoire qu'une campagne mondiale conduira à nommer des étoiles et des exoplanètes : IAU100-NameExoWorlds.
La planète HD8574b
L'UAI a attribué à chaque pays un système constitué d'une étoile et de sa planète pour qu'il leur donne un nom. La France s'est vue attribuer le système composé de l'étoile HD8574 et de sa planète HD8574b. Cette étoile est visible depuis la France métropolitaine avec une paire de jumelles ou une petite lunette, notamment pendant les soirs d'automne. Elle est située dans la constellation des Poissons, non loin des constellations du Triangle et d’Andromède.
L'étoile HD8574, située à près de 150 années-lumière de nous, est à peine plus massive et plus grande que le Soleil. HD8574, comme le Soleil, est une étoile classée par les astronomes dans la "Séquence principale", c'est à dire que dans son cœur de l'hydrogène se transforme en hélium, produisant ainsi l'énergie qui la fait briller.
La planète HD8574b est la seule planète connue aujourd'hui en orbite autour de l'étoile HD8574. Elle a été découverte en 2002 à l'Observatoire de Haute-Provence grâce à l’observation du mouvement de l'étoile provoqué par la planète. Cette planète est une géante gazeuse et a une masse égale à au moins 1,8 fois la masse de Jupiter. Elle tourne autour de son étoile en 227 jours terrestres, soit environ 7 mois. Son orbite n'est pas circulaire, c'est une ellipse dont l'excentricité est égale à 0,29 ; et, par conséquent, la distance entre l'étoile et la planète varie de 0,55 à 1,0 unité astronomique, produisant des variations saisonnières de la température d'équilibre de la planète entre 10°C et 110°C (une unité astronomique = la distance Terre-Soleil = 149,6 millions de kilomètres).
Votez pour le nom de HD8574 et de HD8574b
Dans le cadre de la campagne IAU100-NameExoWorlds, plus de 2000 propositions de noms ont été reçues pour HD8574 et HD8574b, dont 800 propositions complètes. Après une sélection fondée sur le respect des critères de l’UAI, huit couples de noms ont été retenus pour le vote final. 
Quiconque peut voter pour un des 8 couples de noms. Le formulaire de vote mis en place par le Comité National est ouvert dès maintenant et jusqu'au 14 novembre 2019. Il suffit de se rendre sur le site de vote : https://questionnaires.obspm.fr/index.php/712813?
Parmi les huit couples de noms proposés au vote, on trouve des personnages de roman (Pantagruel et Gargantua) ou historiques (Abélard et Héloïse), des noms de dieux gaulois (BélisamaBélénosCerciusGrannosAlisanosGrannosAlisanosAvetaAdsullata), sumériens (Enki et Ninhursag) ou issus de la mythologie nordique (Freyja et Njörd).
Les classes des écoles, collèges et lycées, et les clubs d’astronomie sont vivement invités à participer au vote.
À l'issue du vote, le Comité National publiera une liste ordonnée de 3 couples de noms qui seront proposés à l'Union Astronomique Internationale.
In fine, le Comité International de l'UAI publiera le 15 décembre les noms choisis pour HD8574 et HD8574b.
Les 8  couples de noms proposés au vote
Pantagruel et Gargantua  Personnages de deux romans créés par l'auteur français François Rabelais au seizième siècle : le géant Gargantua et son fils, tout aussi gigantesque, Pantagruel. Ces ouvrages pleins de verve  sont des plaidoyers pour une culture humaniste, d’une grande richesse lexicale, et d’une écriture souvent crue.
Abélard et Héloïse  Abélard et Héloïse  Abélard était professeur de philosophie, de théologie et de mathématiques au douzième siècle. Il fut le professeur d'Héloïse qui devint une femme de lettres célèbre. Ils vécurent un amour violemment contrarié, leur vie fut romanesque, se retirant finalement chacun dans un couvent. A eux deux, ils forment une figure mythique de la passion amoureuse et transgressive.
Bélisama et  Bélénos  Dans la mythologie gauloise, Bélénos était le dieu gaulois de lumière, Dieu du Soleil et de la santé . Bélisama, était la déesse gauloise du foyer, de la métallurgie, des arts du verre, et du tissage. Bélénos et Bélisama étaient époux.
Cercius et Grannos Cercius était une locution gauloise désignant un vent tourbillonnant, impétueux, et probablement une divinité associée, priée pour la fécondité. Grannos était une divinité solaire gauloise.
(note : Grannos et Bélénos sont peut-être deux noms de la même divinité celtique, tant ils sont proches.)
Alisanos et Grannos  Dans la mythologie gauloise, Alisanos était un dieu adoré dans ce qui est aujourd'hui la Côte-d'Or en Bourgogne-Franche-Comté et à Aix-en-Provence. Grannos était une divinité solaire gauloise.
Aveta et Adsullata Aveta était un déesse gauloise (Gaule celtique) des naissances et des accouchements. Elle est devenue une déesse-mère dans la religion gallo-romaine. Adsulatta était une déesse celtique des rivières et des sources.
Enki et Ninhursag Dans l’antiquité sumérienne, Enki était le dieu des eaux douces souterraines, associé aux rites de purification, à la magie et à la sagesse. Il a été conçu comme un dieu civilisateur, patron des arts et des techniques. Ninhursag  était une déesse mère qui donna le souffle de vie aux premiers humains. Avec Enki elle mit au monde huit divinités favorables à l’homme. De nombreux rois aimaient aussi la considérer comme leur mère. Son nom a été donné à une constellation par les Mésopotamiens.
Freyja et Njörd   Freyja était une déesse majeure dans le paganisme germanique et nordique, où de nombreux contes l’impliquaient ou la représentaient. Dans la mythologie nordique, Njörd était le dieu de la Mer et des Vents. Il apportait la bonne fortune en mer ainsi qu’une bonne pêche. Père de Freyja.
Il est entendu que les désignations scientifiques HD8574 et HD8574b ne seront pas remplacés par les noms qui seront proposés. En revanche, ces noms seront reconnus par l’UAI comme les noms d’usage public pour ces objets et il en sera fait publicité comme tel, ainsi que rendu crédit à l’organisation ou à l’individu qui l’auront proposé. Ces noms publics pourront ensuite être utilisés à un niveau international ainsi que, ou à la place des désignations scientifiques, de façon permanente et sans restriction.
Liens
·        Illustrations  
·        Site Web NameExoWorlds (en Anglais)
·        Site Web 100ème anniversaire de l’UAI (en Anglais)
Comité National
Le Comité National se compose comme suit :
·        Guillaume Hébrard, IAP-Observatoire de Haute Provence
·        Alain Lecavelier des Etangs, Institut d'astrophysique de Paris
·        Fabrice Mottez, Observatoire de Paris-Meudon (Président)
·        Thierry Montmerle, ancien Secrétaire Général de l'UAI. 
·        Claire Moutou, IRAP Toulouse
·        Annie Robin, Observatoire de Besançon
·        Véronique Verdier, Philosophe

Saturday, October 26, 2019

History in the Names

link

Welcome to History in the Names — a timeline Nancy Man is creating out of baby names whose sudden changes in usage can be correlated to specific moments/events in history (including pop culture history). Nancy Man is an author behind the Nancy’s Baby Names Blog and Directory.
It’s only partially complete, but Nancy will be adding more years (1880s-1930s; 1980s-2010s) over the coming weeks. Check back soon to see how things are progressing!
1986
  • 1986 News: ChristaHalley
  • 1986 Movie characters: Jareth, Louden
  • 1986 TV characters: Bliss, Sabella, Sable, Randall, Channing, Cristal, Eliana, JemCordero, Farren
  • 1986 TV contestant: Mayuri
  • 1986 TV personalities: Oprah, Vanna, Khambrel
  • 1986 Actors: TaimakMalcolmjamal, Raedawn, Jeannette
  • 1986 African-American magazines: Tchanavian
  • 1986 Songs: Kyrie, Bocephus
  • 1986 Singers: Martika, Cymone, Myleka, Whitney, Cherrelle
  • 1986 Musicians: Wynton, Marsalis
  • 1986 Sports: Kylor, Josimar
  • 1986 Products: CalizzaLutece
  • 1986 Brands: Ellesse, Generra
  • 1986 Beauty queen: Marlesa
find the full timeline by following the link above

Prof. Bogusław Nowowiejski (1954-2019)

link

W czwartek 26 września 2019 roku zmarł Profesor Bogusław Nowowiejski – znakomity językoznawca, niezwykle zaangażowany w rozwój Uniwersytetu w Białymstoku. Miał 65 lat.


Prof. zw. dr hab. Bogusław Nowowiejski od wielu lat kierował Zakładem Historii Języka Polskiego na Wydziale Filologicznym UwB. Jego zainteresowania badawcze koncentrowały się wokół takich zagadnień, jak historia polszczyzny, dialektologia, onomastyka, polszczyzna kresowa, ale też język współczesnych mediów czy język miasta.

W jego dorobku znalazło się ok. 160 publikacji, m.in. kilka monografii. Był inicjatorem i redaktorem rocznika „Białostockie Archiwum Językowe” oraz serii wydawniczej Białostockie Studia Językoznawcze. Był członkiem Rady Języka Polskiego w kadencji 2016-2020, a także członkiem Komisji Nauk Humanistycznych PAN oddział w Olsztynie i Białymstoku (2015-2018).

Thursday, October 24, 2019

ХVIII Міжнародна ономастична конференція

Facebook

Сьогодні на філологічному факультеті відбулося урочисте відкриття та пленарне засідання ХVIII ВСЕУКРАЇНСЬКОЇ ОНОМАСТИЧНОЇ КОНФЕРЕНЦІЇ, яка триватиме 24–25 жовтня 2019 року




Співорганізатори конференції -- кафедра української мови імені професора Івана Ковалика, ІНСТИТУТ УКРАЇНСЬКОЇ МОВИ НАН УКРАЇНИ, УКРАЇНСЬКА ОНОМАСТИЧНА КОМІСІЯ, НАУКОВЕ ТОВАРИСТВО ІМЕНІ ШЕВЧЕНКА.


Зоряна Купчинська, завідувачка кафедри української мови імені професора Івана Ковалика, доктор філологічних наук, модераторка зустрічі привітала всіх присутніх із початком роботи конференції, розповіла про нові видання з ономастики -- хрестоматію «Львівська ономастична школа» та черговий 71-й випуск «Вісника Львівського університету. Серія філологічна».






З вітальним словом на відкритті наукового заходу виступив проректор із науково-педагогічної роботи та соціальних питань і розвитку Володимир Качмар. Він наголосив на актуальності ономастичних наукових дискусій, важливості такої події для гуманітаристики, побажав учасникам конференції плідної роботи, результати якої розширюватимуть коло наукових інтересів не тільки самих учасників, але й студентства.



До вітання приєдналися заступник декана філологічного факультету з наукової роботи Ігор Гунчик, голова Української ономастичної комісії, старший науковий співробітник відділу історії української мови та ономастики Інституту української мови НАН України, доктор філологічних наук Святослав Вербич, вчений секретар НТШ в Україні Роман Пляцко. Музичне привітання пролунало чарівним голосом скрипки у виконанні студентки філологічного факультету Лідії Базиляк.


Із науковими доповідями на пленарному засіданні виступили д.ф.н. Зоряна Купчинська (Львів), д.ф.н. Світлана Пахомова (Пряшів), д.ф.н. Ірина Фаріон (Львів), д.ф.н. Олена Карпенко (Одеса), д.ф.н. Ірена Митнік (Варшава), к.ф.н. Віра Котович (Дрогобич), к.ф.н. Леся Ящук (Житомир), д.ф.н. Наталія Колесник (Чернівці). Теми доповідей стосувалися історії української ономастики, історичної антропоніміки, методології ономастичних досліджень, лінгвокультурологічного аспекту дослідження астіонімів.




Конференція також передбачає роботу в шести секціях:

  • «З ІСТОРІЇ УКРАЇНСЬКОЇ ОНОМАСТИКИ», 
  • «МЕТОДОЛОГІЯ ОНОМАСТИЧНИХ ДОСЛІДЖЕНЬ. ОНОМАСТИЧНА ТЕРМІНОЛОГІЯ», 
  • «СУЧАСНІ ПРОБЛЕМИ ТОПОНІМІКИ», 
  • «АКТУАЛЬНІ ПИТАННЯ АНТРОПОНІМІКИ», 
  • «ЛІТЕРАТУРНА ТА ФОЛЬКЛОРНА ОНОМАСТИКА», 
  • «ІНШІ КЛАСИ ОНІМІВ». 



На 25 жовтня 2019 р. заплановано засідання круглого столу «Українська ономастика сьогодні та її перспективи», на якому розглядатимуться питання: 


  • 1) робота Ономастичної комісії: стан і перспективи; 
  • 2) актуальність сучасних ономастичних досліджень для розвитку української мовознавчої науки. Їхня теоретична і практична значущість; 
  • 3) «Повідомлення Української ономастичної комісії» – інформаційне видання Української ономастичної комісії; особливості добору матеріалу. 


Під час роботи круглого столу відбудуться презентації книг «Львівська ономастична школа. Хрестоматія» (Львів, 2019) та «Добірка студій професора Михайла Худаша: історична ономастика, мовні портрети, спогади» (Львів, 2019).

Wednesday, October 23, 2019

Namenkundliche Studien: Die slawische Besiedlung des Landes zwischen Elbe und Saale

Link

330 Seiten, erscheint Dezember 2019, ISBN 978-3-935536-29-5

Einführungspreis bis 30. Oktober 2019: 66,00 Euro (zzgl. Versandkosten) danach regulärer Ladenpreis: 88,00 Euro 


Obwohl die slawische Besiedlung des mitteldeutschen Raumes seit längerem von verschiedenen Disziplinen erforscht wird, sind noch zahlreiche Fragen zur Einwanderung der Slawen und zu den frühesten Siedlungsverhältnissen offengeblieben. Der Beantwortung ebendieser Fragen nimmt sich nun der vorliegende Band an, der im Ergebnis einer Neusichtung und Neubewertung der historischen Quellen unter Berücksichtigung der aktuellen Forschung entstand. Auf dieser Grundlage werden nach verfeinerten methodischen Prinzipien der Namentypologie, -geographie und -stratigraphie neue Erkenntnisse zur Herkunft der Slawen, den Wegen ihrer Einwanderung und der etappenweisen Aufsiedlung des bis auf einige germanische Restgruppen verlassenen Landes zwischen Elbe und Saale vorgelegt. Mit Hilfe von Namen gelingt es, die Gesellschaftsstruktur, die herrschende Führungsschicht sowie die einzelnen Stämme und Stammesgebiete genauer zu beschreiben. Das geschieht stets in engem Kontakt mit der Geschichtswissenschaft, der Archäologie und der Geographie. In diesem Zusammenhang erfährt auch das urslawische Etymon, das den Namen Sorben und Serben zugrunde liegt, eine Neubewertung. Dadurch lässt sich die früheste slawische Migration besser als bisher verstehen. 42 mehrfarbige Karten stützen und illustrieren die Untersuchungsergebnisse des Buches, das sich gleichzeitig als methodische Voruntersuchung zu einem westslawischen, später gesamtslawischen Ortsnamenatlas versteht, der weitreichende neue Erkenntnisse zur Sprach- und Siedlungsgeschichte der Slawen verspricht.

Die Antworten auf bislang offene Fragen kommen aus berufenem Munde: von dem Leipziger Slawisten und Namenforscher Walter Wenzel, der damit seine in den Bänden Namen und Geschichte (2014), Slawen in Deutschland (2015) und Die slawische Frühgeschichte Sachsens im Licht der Namen (2017) begonnenen Untersuchungen zur slawischen Kultur- und Siedlungsgeschichte und Namenforschung beschließt.

Der Band wird durch ein Register abgerundet, das auch die anderen Bände erschließt.



Etude des noms de famille juifs

Monday, October 21, 2019

Conference „ACTA 60“ was cancelled


It's official now. After much consideration, the organisers decided to cancel the Conference ACTA 60 due to the pandemic situation. Originally it was supposed to be held in Ostrava in April 2020. They hoped then it would be possible to postpone up to October 2020, but finally they decided it would be safer not to take risks. Thank you for understanding such a step. We hope that this great onomastic event will be rescheduled.  


Vážené kolegyně, vážení kolegové,

jménem organizátorů si dovoluji připomenout, že se přiblížil termín přihlašování na onomastickou konferenci „ACTA 60“ (5. česká onomastická konference a 3. ostravské onomastické setkání) „Od Zpravodaje k Actům – 60 let českého onomastického časopisu“. Registrace je možná do 15. 11. 2020 na webové stránce konference https://kcj.osu.cz/acta60cs/, kde jsou i veškeré potřebné informace.

Se srdečným pozdravem

Pavel Štěpán
Ústav pro jazyk český AV ČR

Saturday, October 19, 2019

Early-Postdoc-Stelle Namenforschung 80% an der Uni Bern

link

Am Institut für Germanistik der Universität Bern ist in der Abteilung Systemlinguistik zum 1.2.2020 eine Postdoc-Stelle (80%) für zunächst zwei Jahre zu besetzen.

Die Stelle ist im Kontext eines geplanten Drittmittelprojekts zur systemlinguistischen, sprachgeographischen und diachronen Erforschung von Schweizer Familiennamen (Leitung Luise Kempf, Uni Bern) angesiedelt. 


Eine Zusammenarbeit mit Simone Berchtold Schiestl (UZH) ist geplant. Die zentrale Aufgabe besteht in der (Mit-)Erarbeitung eines Drittmittelantrags, für den die Stelleninhaberin bzw. der Stelleninhaber Mitverantwortung übernimmt. Im Erfolgsfall soll das Arbeitsverhältnis um bis zu fünf Jahre verlängert werden. Die Stelle bietet die Möglichkeit einer (kumulativen oder monographischen) Habilitation, die eine thematische Nähe zum Projekt aufweisen soll. Es bestehen vielfältige Kooperationsmöglichkeiten mit dem Center for the Study of Language and Society (CSLS), z.B. in Soziolinguistik, Variation und Wandel.

Kernqualifikationen

  • Abgeschlossenes oder weitestgehend abgeschlossenes Doktorat in germanistischer Linguistik, historischer Sprachwissenschaft, Onomastik oder einem ähnlichen, zum Projekt passenden Fach; entsprechend der Konzeption als Early-Postdoc-Stelle sollte das Doktorat idealerweise nicht mehr als 3 Jahre zurückliegen.
  • Expertise in linguistischer Namenforschung, bevorzugt Schweizer Familiennamen, solide systemlinguistische und sprachgeschichtliche Kenntnisse v.a. in Phonologie und Morphologie
  • Affinität zu und/oder Erfahrung mit (geo-)graphischer Darstellung sprachlicher Daten, insbesondere Kenntnisse in GIS oder die Bereitschaft und Fähigkeit, sich darin einzuarbeiten
  • durch Publikationen oder Schriftproben dokumentierte Fähigkeit zu eigenständiger und innovativer Forschung
  • Erfahrung in Forschungsprojekten (z.B. Einwerben von Drittmitteln, Organisation, Fristen)
  • gutes Zeitmanagement, gute Kommunikations- und Teamfähigkeit
  • hohe Zuverlässigkeit, Verantwortungs- und Einsatzbereitschaft, langfristiges Interesse am Projekt

Zusätzliche Kompetenzen aus folgenden Bereichen wären von Vorteil
  • muttersprachliche oder sehr gute Kenntnisse des Schweizerdeutschen (z.B. für telefonische Befragungen)
  • Kenntnisse in weiteren Schweizer Landessprachen
  • Kultur- und siedlungsgeschichtliche Kenntnisse
  • Programmierung, Statistik, Datenmanagement
Wir bieten
  • abwechslungsreiche Arbeit in universitärem Umfeld
  • offenes und unkompliziertes Team
  • attraktiver Arbeitsplatz
  • Anstellung nach kantonalen Richtlinien
  • Universitätssport, kantonale Weiterbildungsmöglichkeiten
Interessiert?
Auskünfte zur Stelle erteilt Ihnen Frau Luise Kempf per E-Mail, kempf@uni-mainz.de.
Die Bewerbung soll mindestens umfassen:
  • Motivationsschreiben
  • Lebenslauf
  • Liste der Publikationen, Vorträge, ggf. Lehrveranstaltungen und Projekte
  • Abschlusszeugnisse, Zertifikate, ggf. Lehrevaluationen
  • Namen und Kontaktdaten zweier akademischer Referenzpersonen
  • eine Publikation oder Schriftprobe (z.B. Zusammenfassung der Dissertation) in gesondertem Dokument

Bewerbungsfrist: 
12. November 2019


Die Vorstellungsgespräche werden voraussichtlich an einem Montag in der zweiten November- oder ersten Dezemberhälfte stattfinden.

Bitte senden Sie Ihre Bewerbung 
elektronisch
 an ursula.muellener@germ.unibe.ch.

A student with interests in onomastics for the project "The Norse Perception of the World"

The Department of Nordic Languages at the Uppsala University is hiring!

In order to strengthen their research, they are now seeking a master student to assist the researchers in the project "The Norse Perception of the World".

Are you a master student? Do you have competence in Old Swedish/Old Danish? Or by any chance in onomastics? You are most welcome to apply for a NorseWorld job:  https://uu.se/en/about-uu/join-us/details/?positionId=295646
They promise nice colleagues, salary & paid holidays!

Deadline: 31st October 2019

(in Swedish)

Institutionen för nordiska språk har drygt 100 anställda som bedriver forskning och undervisning om framför allt det svenska språket utifrån skilda infallsvinklar men också om de nordiska grannspråken. Institutionen har verksamhet både i Uppsala och på Campus Gotland. För att förstärka vår verksamhet söker vi nu en amanuens som ska bistå forskarna inom projektet Fornnordisk omvärldsuppfattning 
Arbetsuppgifter
Arbetet innefattar främst excerpering av ortnamn ur fornsvenska och forndanska texter samt överföring av uppgifter till projektets databas.
Kvalifikationskrav
Pågående högskolestudier. Akademiska studier inom nordiska språk eller motsvarande med språkhistorisk inriktning. 
Anställning som amanuens regleras i Högskoleförordningen 5 kap. Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens (HF 5 kap § 10). Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens får omfatta högst tre år (HF 5 kap § 12).
Önskvärt/meriterande i övrigt
Särskild vikt kommer att läggas dels vid dokumenterad kunskap om fornsvenska och/eller forndanska, dels vid dokumenterad kunskap om nordisk språkhistoria och/eller onomastik. Arbetet ställer stora krav på självständig arbetsförmåga, och stor vikt kommer att fästas vid dokumenterad förmåga att kunna driva och slutföra sina arbetsuppgifter inom givna tidsramar. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet, så som förmågan att kunna ta egna initiativ och lösa problem på ett för projektet konstruktivt sätt. Erfarenhet av arbete med datorsystem och databaser är meriterande.
Ansökningsförfarande
Ansökan ska omfatta (i) ett kort personligt brev, (ii) CV och (iii) ett intyg på studieresultat från Ladok (eller motsvarande). Av ansökan ska framgå varför du söker tjänsten och om du har erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. 
Uppsala universitet värdesätter de kvaliteter som jämn könsfördelning och mångfald tillför verksamheten. Vi ser därför gärna sökande av alla kön och med olika födelsebakgrund, funktionalitet och livserfarenhet.
Lön: Individuell lönesättning.
Tillträde: 2019-11-01 eller enligt överenskommelse dock längst till och med 2020-06-30
Anställningsform: Tidsbegränsad anställning enl HF 5 kap § 12.
Anställningens omfattning: 50 %
Upplysningar om anställningen lämnas av:Alexandra Petrulevich, forskare, alexandra.petrulevich@nordiska.uu.se
Jonathan Adams, projektledare, jonathan.adams@nordiska.uu.se
Välkommen med din ansökan senast den 31 oktober 2019, UFV-PA 2019/3516.
Please do not send offers of recruitment or advertising services. Applications must be submitted as described in this advertisement.
Placement: Department of Scandinavian Languages
Type of employment: Part-time , Temporary position longer than 6 months
Pay: Individuell lön
Number of positions: 1
Working hours: 50 %
Town: Uppsala
County: Uppsala län
Country: Sweden
Number of reference: UFV-PA 2019/3516
Last application date: 2019-10-31

SNSBI Autumn Day Conference "Vikings and Names" in tweets












Friday, October 18, 2019

Joint Session with the Canadian Society for the Study of Names (CSSN) and the Canadian Association of Hispanists (CAH) at the Congress of the Humanities and Social Sciences of Canada

LinguistList

Call Deadline: 25-Jan-2020

Meeting Description:

The Canadian Society for the Study of Names (CSSN) and the Canadian Association of Hispanists (CAH) will hold their annual meeting at the Congress of the Humanities and Social Sciences of Canada, May 30-31, 2020, Western University in London, Ontario.




They welcome abstract proposals on any onomastic theme in the Spanish-speaking world, including but not limited to:

- Personal names (e.g. family names, nicknames, naming trends and systems, etc.)
- Place names (e.g. streets, settlements, rural names, rivers, etc.)
- Names in literature
- Names in society (e.g. identity, power, perceptions, attitudes, forms of address, etc.)
- Names and linguistic landscape (e.g. public road signs, advertising billboard signs, street signs, commercial shop signs, etc.)

Call for Papers:

Proposal submission process:

1. Abstracts of 150-250 words should be sent as an email attachment (word or PDF format) to Grace Gomashie (ggomashiuwo.ca) and Dr. Lauren Beck (lbeckmta.ca).
2. Proposals should include “Onomastics” in the subject line of the email.
3. All submissions must include an abstract title, the full name(s) of the author(s), the author affiliation, mailing address and email address in the body of the abstract.
4. DEADLINE: Proposals must be received by January 25, 2020.
5. Contributors selected for the sessions must be members of both CSSN and ACH in order to present their papers.
6. Abstracts may be submitted in English, French or Spanish.

For further information, please contact Grace Gomashie (ggomashiuwo.ca) or Dr. Beck (lbeckmta.ca).

Thursday, October 17, 2019

Call for papers by SNSBI for the Annual Spring Conference 2020

SNSBI 29th Annual Spring Conference



17-20 April, 2020

Best Western Heronston Hotel, Bridgend 

Proposals are invited for twenty-minute papers and short project reports on any aspect of name-studies in Britain and Ireland. 


Abstracts of no more than 200 words should be sent by 
31 October 2019

Informal enquiries are also welcomed. 

Proposals for papers should be sent to: 
Dr Rebecca Gregory 
School of English 
University of Nottingham NG7 2RD 
rebecca.gregory@ nottingham.ac.uk